Syns inte utanpå, men känns inuti. Har till och med lyckats springa ett 10km-pass, det första på två år, och dessutom på under 58 minuter. Inte som förr, men jag är så grymt nöjd. Nu är jag tillbaka i ständig värk i benen efter allt springande, men så värt det. Inte en sån där helg. I helgen var det åtta år sedan Martin och jag blev ti.

When you en gång i månaden hatar att vara kvinna. When you slutar på ditt jobb. Bara för att flytta upp till fucking Norrland.

Så kan man också tillbringa en lördag. Jag slapp spotta och dregla! Och framförallt slapp jag operation nästa dag. Och om jag någon gång känner mig ensam ska jag tänka på hur många som ställde upp för mig när jag satt på akuten i lördags. Vänner som ville komma och hålla mig sällskap och som ville hämta mig eller bara skrev och frågade hur jag mådde.

Lördag, augusti 15, 2015. Jag höll på att glömma. Idag är det två år sen jag slutade äta godis. Två ÅR, det är mycket det. Jag bugar och bockar för mig själv. Måste nog fira med en bulle imorgon, hehe. I will not keep calm and you can fuck off. I will not keep calm and you can fuck off. Jag hittade ju den här i Dalarna också! Jag bara hummade och tänkte att little does she know. Vi får väl se hur det går. So far - lever! I will not keep calm and you can fuck off.